Sänkt skatt på ISK ska gynna sparandet. Arkivbild. - Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringens "småspararsatsning" hjälper mest aktiemiljonärer

Publicerades: 15 Apr, 05:30, Uppdaterades: 15 Apr, 08:36

Regeringens sänkning av skatten på aktie- och fondsparande har beskrivits som en småspararsatsning. Men förslaget kommer framför allt hjälpa de redan välbärgade och öppnar upp för skatteplanering. Det kan bli en väldigt dyr historia för regeringen. Det menar flera myndigheter, som sågar förslaget.

Prenumerera på vårt ekonomi-nyhetsbrev och tävla om en iPad.

Prenumerera

Fakta: Skatten på ISK

För 2024 uppgår skatten på de innestående tillgångarna på ett investeringssparkonto (ISK) till 1,086 procent. Skatten betalas oavsett om innehaven går med vinst eller förlust.

Regeringens förslag är att göra sparandet på ISK skattefritt upp till 300 000 kronor.

Skillnaden jämfört med ett annat vanligt sparande är att där betalar man 30 procent skatt på kapitalvinsten, exempelvis vid försäljning av aktier, aktieutdelning eller sparränta.

Regeringen vill öka hushållens småsparande. Därför föreslår man att slopa skatten på de första 300 000 kronorna som spararas i aktier och fonder på ett så kallat investeringssparkonto, ISK samt kapitalförsäkring.

Det har Nyheter24 skrivit om tidigare.

Experten: Vilken är bästa sparformen – och varför är det ISK?

Vallöftet: Sänk skatten på ISK

Förslaget var en tung del i Tidöpartiernas (regeringen och SD) löfte när de vunnit valet 2022 och väntas införas nästa år.

Nu har förslaget varit på remiss där flera fått tycka till.

Tunga myndigheter sågar förslaget

Två tunga instanser säger nej: Ekonomistyrningsverket (ESV) och Konjunkturinstitutet (KI).

Syftet att få fler att spara riskerar gå om intet, och det till en hög kostnad för staten. Det blir mer en skattesänkning för de som redan har, är deras sammanfattning.

Hälften av spararna har litet sparande

Hälften av spararna har mindre än 74 000 kronor på ISK.

— Om man ska locka fler att spara är det ganska svårt att förstå varför regeringen sätter gränsen vid 300 000. De som redan sparar mycket får en ganska stor skattesänkning, säger Sebastian Escobar-Jansson som föredragit remissvaret på KI.

ESV resonerar likadant:

"Enligt ESV:s beräkningar riskerar en stor del av skattesänkningen tillfalla en relativt liten del av befolkningen som redan har ett stort sparande i ISK. Mer än halva skattesänkningen träffar de som redan har sparat mer än 300 000 kronor i ISK", skriver myndigheten.

Risk för ökad skatteplanering bland rika

Ett lägre belopp skulle dessutom minska möjligheten till skatteplanering. För med nuvarande förslag är den risken uppenbar, enligt KI.

Det skattefria grundavdraget på 300 000 kronor uppmuntrar till att fördela pengarna, exempelvis inom en familj på fyra personer.

— I praktiken blir det då ett grundavdrag på 1,2 miljoner kronor, det är ett ganska stort sparande, säger Sebastian Escobar-Jansson.

Skattebetalarnas nota: 7-10 miljarder kronor

Sju miljarder kronor beräknas skattesänkningen kosta statskassan. Men regeringens slutsatser om minskade intäkter för staten är förmodligen rena glädjekalkyler, enligt KI och ESV.

Enligt ESV beräknas hushållen ha ränteinkomster på 43 miljarder kronor 2025, med 13 miljarder i skatteintäkter för staten. Mängder av hushåll kan flytta sitt räntesparande till skattefritt ISK. En grov uppskattning kan innebära att staten tappar ytterligare cirka tre miljarder kronor i intäkter.

Skatteplanering kan minska statens skatteintäkter ytterligare. Den risken är stor, enligt KI.