Turkiet kan rösta om svenskt Natointräde
På tisdagen kan Sverige ta ännu ett kliv mot medlemskap i Nato när Sveriges ansökan väntas tas upp i det turkiska parlamentet. Jag tror att förutsättningarna är goda för att den går igenom, säger Turkietkännaren Paul Levin.
Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.
Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska.
För Finland avslutades processen i april 2023 då Ungern och Turkiet som sista Natoländer ratificerade ansökan.
I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "så snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.
Den 23 oktober 2023 meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.
Den 16 november togs frågan upp i parlamentets utrikesutskott, men omröstningen sköts upp.
Den 26 december godkände utrikesutskottet Sveriges ansökan och skickade vidare frågan till parlamentet.
Varken Turkiet eller Ungern har ratificerat Sveriges ansökan. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare sagt att landet inte ska bli sist med att godkänna Sverige.
På måndagen rapporterade flera medier att det turkiska parlamentet ska rösta om Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato den här veckan. Enligt uppgift till TT kan omröstningen, såvida den hinns med, ske redan i dag, tisdag.
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, bedömer att chanserna att parlamentet röstar igenom Sveriges ansökan är goda.
— Om man tittar på utfallet i utrikesutskottet så vann ja-sidan med en betryggande majoritet – det var inte bara (president Recep Tayyip) Erdogans parti AKP som sade ja utan också allianspartiet MHP och dessutom fick man med sig det största oppositionspartiet CHP. Det skulle krävas ganska rejäla avhopp för att ansökan inte skulle gå igenom, säger han.
F16-affär med USA
Omröstningen föranleds av en debatt i parlamentet och beroende på hur långdragen debatten blir kan beskedet dröja ända till sent på kvällen. När parlamentet i april förra året röstade om Finlands ansökan var voteringen inte klar förrän strax före klockan 23, svensk tid.
Om parlamentet säger ja ska sedan president Erdogan underteckna och därmed formellt godkänna den lag som ratificerar Sveriges medlemskap. I Finlands fall dröjde det bara några dagar från det att Erdogan skrev under lagen till det landet var medlem i Nato. Levin tror på en snabb process även för Sverige, men framhåller samtidigt att Turkiet skulle kunna förhala processen även i det här stadiet.
— Det handlar fortfarande om den här F16-affären med USA, det krävs att Erdogan litar på att USA:s kongress släpper igenom affären, säger han.
Ungern måste godkänna
Turkiet och Ungern är de enda av de 31 Natomedlemmarna som ännu inte godkänt Sveriges ansökan.
Ungern har tidigare sagt att man inte ska vara sist med att godkänna ansökan, men landets parlament befinner sig för närvarande på ledighet och återupptar inte sitt arbete förrän i februari. Premiärminister Viktor Orbán kan dock om han vill kalla in parlamentet under dess ledighet.
Än så länge har parlamentet inte blivit inkallat till en extrasession för att rösta om Sveriges medlemskap, men under tisdagen begärde oppositionen att parlamentet ska rösta "omedelbart".
