Bidens utmaning: Protesterna skuggar valrörelsen
Solidaritetsläger, Palestinasjalar och ilskna slagord. USA:s universitet kokar av studentprotester mot Israels krigföring i Gaza och Vita husets stöd för den. Demonstrationerna kan bli ett allvarligt dilemma för Joe Biden inför höstens presidentval.
Allt tyder på att USA:s presidentval den 5 november står mellan den sittande presidenten, demokraten Joe Biden, och den republikanske expresidenten Donald Trump.
I nuläget har Trump ett nationellt stöd på 44,8 procent jämfört med 44,5 procent för Biden, enligt en sammanställning av aktuella mätningar. Trump leder över Biden i sex av sju avgörande vågmästarstater, platser där det står och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet.
Donald Trump föddes 1946 i Queens i New York. Han har en ekonomexamen och har byggt ett imperium med fokus på främst fastigheter. Vann presidentvalet 2016 med vallöftet att "göra USA stort igen". Misslyckades med att bli omvald 2020. Far till fem barn och gift med slovensk-amerikanska Melania Trump.
Joe Biden föddes 1942 i Scranton i Pennsylvania. Arbetade en kort tid som jurist innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator och 2009 till 2017 Barack Obamas vicepresident. USA:s president sedan 2021. Gift med Jill Biden och har två barn i livet.
Källa: Politiksajten Real Clear Politics med flera
— Jag fördömer de antisemitiska protesterna. . . Jag fördömer också dem som inte förstår vad som sker med palestinierna, sade demokraten Biden häromdagen.
Uttalandet är något av en dubbelförsäkring i en tid då presidenten har en icke avundsvärd balansgång att gå: Kritiken mot Israels krig i Gaza, som utlöstes av terrorstämplade Hamas attack mot landet den 7 oktober, växer såväl globalt som i USA. Att Joe Biden inte strypt stödet till landets allierade Israel – och inte heller lyckats få Israel att i högre grad undvika civila palestinska dödsfall – väcker ilska i vissa läger.
Röstar blankt?
Väljare i vågmästardelstater som Michigan, där många amerikaner med rötter i arabvärlden bor, har i primärvalen redan straffat presidenten genom att rösta blankt.
Men judiska studenter och väljare är inte heller nöjda. De larmar om hot och växande antisemitiska strömningar i USA.
— Antisemitiska kommentarer och handlingar ökar enormt, säger Jessica Schwalb, judisk student på Columbia University i New York, till tv-kanalen CNN.
Båda grupperna är viktiga för Biden i presidentvalet, som med största sannolikhet kommer att stå mot expresident Donald Trump. I opinionsmätningarna är det mycket jämnt mellan dem. Stöd från en viss grupp, i synnerhet i en vågmästarstat, kan få mycket stor betydelse.
För båda kampanjerna är det dessutom avgörande att få unga väljare att gå och rösta.
Sluta handla
De senaste dagarna har flera hundra demonstranter gripits på toppuniversitet landet över. Men det var på Columbia University protestvågen först uppmärksammades. Utanför skolans anrika bibliotek har ett solidaritetsläger för Gazas palestinier byggt upp och där har hätska ordväxlingar med skolledningen om yttrandefrihet blivit vardag.
Studenterna vänder sig främst mot det stora antalet döda och det enorma civila lidande som pågår i Gaza, en utveckling som på plakat beskrivs som "folkmord". Men vid de inte sällan tumultartade demonstrationerna ställs även krav på att lärosätena slutar handla med Israel eller bolag som stödjer Israel.
Vid ett besök på Columbias universitetsområde häromdagen varnade representanthusets republikanske talesman Mike Johnson för att nationalgardet kan kallas in för att stoppa "kaoset". Hans partikamrat Donald Trump kallar protesterna "en skam för landet" och lägger skulden på Biden.
— Han har fel ton. Fel ord. Han vet inte vem han stödjer. Det är en röra, säger expresidenten enligt The Hill.
