HD: Trumps namn kvar på valsedlar
Expresident Donald Trumps namn får inte tas bort från valsedlar i Colorado med anledning av den dödliga stormningen av Kapitolium, beslutar Högsta domstolen i USA.
Högsta domstolen har sitt säte i huvudstaden Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 samt dess tillägg.
Domstolen har nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter.
När man talar om HD:s domare som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in.
Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa.Källa: supremecourt.gov med flera
Enligt grundlagen är det "kongressens, inte delstaternas" ansvar att upprätthålla den aktuella lagparagrafen om att förbjuda upprorsmän från att ställa upp i federala val, heter det i domstolens beslut där man tydligt meddelar att man går på Trumps linje.
Beslutet var enhälligt, alla nio HD-domare var överens.
Donald Trump själv kommenterade på beslutet bara minuter efter att det blivit offentligt. På plattformen Truth Social skrev han i versaler: "En stor seger för USA".
Bakgrunden till utslaget är de stämningar som lämnats in i Colorado och flera andra delstater, där väljare krävt att republikanen Donald Trumps namn stryks från valsedlar. Detta med hänvisning till grundlagens 14:e tillägg som förbjuder personer som stött ett uppror från att ställa upp i val.
Före stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 höll Trump, som då fortfarande var president, ett politiskt massmöte. Vid det upprepade han sina falska påståenden om fusk i höstens presidentval och uppmanade anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
En enda delstat
HD:s utslag var väntat. När domstolen hörde de båda sidornas argument i februari signalerade flera domare att de var tveksamma till det beslut som bland annat Colorados HD fattat, att stryka Trumps namn från delstatens valsedlar.
— Frågan du måste ställa dig är varför en enskild delstat ska (få) bestämma vem som får bli president i USA, frågade den liberala HD-domaren Elena Kagan retoriskt.
Det aktuella stycket i grundlagen, det 14:e tilläggets tredje stycke, har inte prövats i HD tidigare. Det skrevs 1866, kort efter det amerikanska inbördeskrigets slut, och syftade bland annat till att hindra upproriska sydstatsföreträdare från att ta plats i kongressen. I texten står att den som varit delaktig i eller stött ett uppror – och tidigare svurit att skydda konstitutionen – inte får ha ett offentligt ämbete, civilt eller militärt.
Alla röster räknas
Rent praktiskt innebär HD:s utslag att de röster Donald Trump får i Colorado och Maine under den stundande så kallade supertisdagen verkligen räknas.
Trumpsidan har återkommande hävdat att den dåvarande presidenten på intet sätt varit inblandad i uppror. Han var aldrig inne i Kapitolium den 6 januari 2021 och i talet uppmanade han inte sina anhängare att agera våldsamt – snarare fredligt. Presidenten brukade sin yttrandefrihet och talade om en valseger han ansåg sig bestulen på, enligt advokaterna.
