Anhängare till kuppmakarna i Niger viftar med en rysk flagga i huvudstaden Niamey. Arkivbild.
Anhängare till kuppmakarna i Niger viftar med en rysk flagga i huvudstaden Niamey. Arkivbild. - Foto: Sam Mednick/AP/TT

Kupperna i Afrika – oron växer i EU

Kupper, kuppförsök och rysk påverkan förvandlar Afrika till en allt större huvudvärk för EU. Vi måste engagera oss i regionen, säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).


Fakta: Kuppen i Niger

Nigers president Mohamad Bazoum störtades i en militärkupp den 26 augusti och har sedan dess placerats i husarrest.

Niger har därefter tills vidare stängts av från Afrikanska unionen (AU) samtidigt som den regionala samarbetsorganisationen Ecowas har hotat med ett militärt ingripande för att återinsätta presidenten.

Nigers kuppledare har dock fått stöd från grannländerna Mali och Burkina Faso – som också genomgått militära maktövertaganden under de senaste åren.

Både Nigers rättmätige utrikesminister Hassoumi Massaoudou och Omar Touray, kommissionschef för den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas, finns på plats när EU:s utrikesministrar samlas i spanska Toledo.

Orsaken är givetvis den militärkupp som nyligen genomfördes i Niger och som väckt stor oro även i Europa. Niger har varit en viktig samarbetspartner för EU när det gäller säkerhet och migration i det afrikanska Sahel-området. Nu är frågan hur man ska hantera att en tydligt ryssvänlig regim tagit makten.

Bland annat ska utrikesministrarna ta steg mot att införa ett sanktionssystem som kan användas mot kuppmakarna.

Dialog och diplomati

Även vid EU:s försvarsministermöte i går diskuterades utvecklingen i Afrika med rynkade pannor, inte minst med tanke på kopplingen till Rysslands krig i Ukraina.

— Det som är viktigt nu är att EU både måste kunna hantera och fortsätta stötta Ukraina så länge som det krävs, men vi måste också naturligtvis engagera oss i utvecklingen i Sahel. Annars kommer det att skapas ett vakuum där, säger Sveriges Pål Jonson till TT, SVT och SR Ekot i Toledo.

Sverige har tagit initiativ till en liknande sorts faktagranskning av rysk desinformation i massmedier i Afrika som redan länge funnits i Europa. Jonson vill också se andra åtgärder på längre sikt.

— Det handlar dels om olika typer av träningsmissioner på det militära området, men också om bistånd, om diplomati och att man för en politisk dialog med det som brukar kallas "den globala södern". Det tror jag är väldigt viktigt för att på en global nivå få stöd för Ukrainas territoriella integritet, frihet och självständighet, säger Jonson.

Försvarsminister Pål Jonson och EU:s utrikeschef Josep Borrell i samspråk under EU:s försvarsministermöte i Toledo i tisdags.

Inget världskrig?

EU har fördömt kuppen i Niger, men låter gärna Ecowas vara den organisation som i första hand reagerar.

— Vi tycker det är bra att regionala aktörer kan gå fram och ta ett ansvar i de här frågorna. Jag tror att alla allra helst vill ha en politisk lösning på detta, men i sista hand kan det också handla om någon form av militär intervention från Ecowas i så fall, säger Jonson.

Att den ryska inblandningen skapar oro för att kriget i Ukraina ska sprida sig till ett världskrig som också utspelar sig i Afrika håller han dock inte med om.

— Nja, så skulle jag inte vilja formulera det. Men det finns ju en medvetenhet om att Ryssland över tid har jobbat i stora delar av Afrika för att göra geopolitiska landvinningar. Man engagerar sig med desinformation och man använder sådana instrument som Wagnergruppen. Då måste vi bemöta detta naturligtvis och också engagera oss i regionen, säger försvarsministern i Toledo.

TT
/
/
/
EU
/
SVT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!