Svenska flaggan och Europeiska unionens flagga.
Svenskar upplever ett avstånd mellan Sverige och EU. - Foto: Andreas H. Nilsson/SvD/Scanpix/TT och Jonas Ekströmer/TT

Utrikeskorrespondenten om EU och Sverige: “Inget vi och dem”

Att EU ofta känns främmande och långt borta är en uppfattning som EU-korrespondenten Sigrid Melchior upplever att många svenskar har. En uppfattning som hon inte tycker stämmer överens med verkligheten.


Frågan om hur mycket makt Europeiska unionen ska ha relativt till medlemsländernas egna suveränt är något som ofta debatteras i alla EU:s 27 medlemsländer. 

Inte minst i det franska valet där den liberala presidentkandidaten Emmanuel Macron stödjer Frankrikes medlemskap och ökande inflytande i EU, medan den högernationalistiska kandidaten Marine Le Pen vill se att Frankrike tar ett steg tillbaka från det europeiska samarbetet. 

Valdeltagandet i svenska EU-valet 2019 låg på 55 procent, vilket är en ökning från tidigare EU-val och bra jämfört med många andra EU-länder. 

Sigrid Melchior, utrikeskorrespondent bosatt i Bryssel sedan 2007, upplever att många i Sverige inte ser beslutande på EU-nivå som svensk politik

– Det som är knepigt med EU-rapporteringen är att det som händer på EU-nivå faktiskt är svensk inrikespolitik på något stadie. Det är bara att besluten fattas någon annanstans. Ofta så rapporteras EU-politik som att det skulle vara utrikesrapportering, att det är lite exotiskt. “Lyssna nu Sverige! Så här gör de i utlandet!”, vilket ibland blir lite onödigt exotifierande, säger Sigrid Melchior. 

Rubriksättning som “EU vill förbjuda snus” skapar ett “vi mot dem”

Rubriker som “EU vill förbjuda snus!” och “Falukorv och hushållsost hotas av EU” har dykt upp i svenska tidningar de senaste åren. 

– Det är rubriker som lockar till läsning, men som kan vara långt ifrån den slutgiltiga lagstiftningen. Det bygger på känslan av ett ”vi mot dem”, säger Sigrid Melchior. 

Ungefär 30 procent av Sveriges lagar kommer från EU. Inriktningen för Sveriges EU-politik avgörs ofta i EU-nämnden, där representanter från riksdagen sitter. I Europaparlamentet sitter 20 folkvalda ledamöter från svenska partier. 

Sigrid Melchior trycker på att EU-rapportering är högst viktigt för att medborgarna ska få chansen att bilda sig en rättvis uppfattning om de beslut som tas i Europeiska unionen. 

– Det finns inget land som heter EU, med en kung som heter EU-kungen. Det är institutioner där Sverige har lika mycket att säga till om som vilket annat medlemsland. Om man pratar om det som händer i EU som att Sverige inte är med blir det fel. Det här är ett generellt problem i alla länder i EU, säger Sigrid Melchior. 

Känslan av "vi mot dem" finns i alla medlemsländer

Som utrikeskorrespondent i Bryssel har Sigrid Melchior upplevt att “vi och dem”-tänket inte bara finns bland svenskarna, utan även i andra länder där journalistiken också kan skilja sig mycket åt. 

– En EU-rapportering som blir stor i Sverige kan helt falla mellan stolarna i ett annat land, beroende på journalistiken. Därför är rapporteringen viktig. Jag tycker själv inte att det finns något med EU-institutionerna som är svårt att förstå sig på. Det är som vilket annat område man kan rapportera om som helst. Sport hade varit svårare för mig, säger Sigrid Melchior.

EU
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!