Försvarsexpert: "Återgår till ett normalläge"
53 extra miljarder till försvaret. En expert ser beskedet som ett stärkande av den svenska försvarsförmågan men en hel del frågor återstår att reda ut.
— Överlag kan man inte läsa den här rapporten isolerad. Man behöver komplettera med de andra rapporter som kommit i närtid, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
Vad är det som fattas, i din mening?
— Rapporten har undertiteln "Sverige som allierad", det är inte så mycket med om den saken. Det är heller inte speciellt mycket om Sveriges bidrag till Natos regionala försvarsplanering.
Det råder fortsatt oenighet kring finansieringen av förslagen, hur allvarligt är det?
— Det har spökat tidigare. Jag vågar inte uttala mig kring huruvida förslagen kan falla igenom på grund av det. Det tycks ändå finnas en stor politisk enighet om den övergripande inriktningen.
Ambitionsnivå
Nära 53 miljarder kronor låter som mycket pengar, men med rådande omvärldsläge, räcker det?
— Allt beror på vilken ambitionsnivå vi sätter på vår nationella försvarsförmåga. Men också hur väl vi kan samarbeta med andra nationer och hur vi förhåller oss till Natos mål, säger Westberg och fortsätter:
— De 2,6 procent av BNP som det nu ska uppgå till brukar presenteras som en historiskt hög nivå. Men tittar vi tillbaka är det egentligen endast under mellankrigstiden som det låg under 2 procent. Vi återgår snarare till ett normalläge.
Ryssland
Flera politiker vid dagens presentation av förslaget underströk hotet som Ryssland utgör, är de här åtgärderna tillräckliga i det avseendet?
— Det finns olika uppskattningar om hur lång tid vi har på oss att bygga upp vår förmåga. Jag har dock inte hört någon som tror att Ryssland är redo att starta upp ett nytt krig, speciellt inte med ett Nato-land, innan kriget i Ukraina är över.
