Klart ja till ny könslag – fortsatt hård kritik
Riksdagen röstade klart ja till den omstridda lag som kommer göra det lättare att byta juridiskt kön. SD-ledaren Jimmie Åkesson vill riva upp lagen så snart som möjligt.
Lagen innebär att dagens könstillhörighetslag delas upp i två nya lagar.
En lag som berör juridiskt kön, där åldersgränsen för att få byta föreslås sänkas från 18 till 16 år (med målsmans godkännande). Det ska inte heller behövas en könsdysforidiagnos, utan det ska räcka med en vårdkontakt innan.
Den andra lagen handlar om den kirurgiska processen, där den största förändringen blir att det inte längre ska krävas ett godkännande från Socialstyrelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Den nya könstillhörighetslagen klubbades igenom med 234 ja-röster mot 94 nej-röster.
Två ledamöter gick emot partilinjen – moderaten Ellen Juntti och socialdemokraten Patrik Björck.
Trots att sex av åtta partier utåt sett har stått bakom lagen – vilket i normala fall innebär ett kassaskåpssäkert stöd – har vägen fram till beslut kantats av osäkerhet och interna konflikter. Inte minst inom Moderaterna.
Hård partipiska
Inför omröstningen uppgav en M-källa för TT att partipiskan arbetade hårt, ledningen gjorde klart att den som inte röstar för förslaget kommer att bli av med olika uppdrag och utskottsplatser.
Efter beslutet är Johan Hultberg, moderat gruppledare i socialutskottet nöjd.
— Det här är en försiktig men glädjande reform för en utsatt grupp. Jag är väldigt glad att vi äntligen är i mål, säger han.
Men motståndarna till lagen är besvikna. SD-ledaren Jimmie Åkesson hoppas kunna riva upp lagen så snart som möjligt.
— Jag tycker att det är bedrövligt att man så här lättvindigt röstar igenom ett förslag som uppenbarligen saknar stöd hos befolkningen, säger Åkesson.
— Jag är otroligt besviken, inte minst på Moderaternas agerande i den här frågan.
Maratondebatt
Omröstningen genomfördes efter en maratondebatt, där Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna anklagades för att filibustra, alltså att dra ut på debatten så länge att omröstningen inte skulle hinnas med under onsdagen. Något som de förnekade.
SD och KD ville att förslaget skulle återförvisas till utskottet för mer beredning, men fick inte stöd för det.
De nya reglerna innebär att det ska räcka med en vårdkontakt innan ett juridiskt könsbyte, ingen diagnos om könsdysfori kommer att krävas. Lagen sänker också åldersgränsen från 18 till 16 år (med målsmans godkännande).
Kritiken
Mycket av kritiken mot lagen handlar om motstånd mot att sänka åldersgränsen till 16 år, men även mot att det inte kommer att krävas en diagnos.
Andra invändningar handlar om att det inte är klarlagt vad de senaste årens kraftiga ökning av könsdysforidiagnoser beror på och att detta först måste klarläggas. Andra oroas av att den nya lagen kan missbrukas.
Men många har också framfört att lagen är i stort behov av modernisering, i dag är det en lång process för transpersoner som vill ändra sitt kön i folkbokföringen. Förespråkarna pekar även på att andra nordiska länder har en mer generös lagstiftning.
.jpg)
