Varje vecka tar någon sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. Arkivbild.
Varje vecka tar någon sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. Arkivbild. - Foto: TT

Självmord i tågtrafiken sker varje vecka

Varje vecka tar någon sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. Det är en siffra som varit oförändrad under 15 år. Nu vill regeringen att antalet människor som omkommer vid järnvägen halveras till 2030.


Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Här finns också hjälp:

Mind: chat.mind.se, mejlsvar@mind.se, telefon: 90 101.

Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.

Jourhavande präst: Telefon: 112.

Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80

Barn och ungdomspsykiatrin: Hitta närmaste mottagning på bup.se.

Källa: mind.se

Varje år påverkas tusentals tåg av att människor springer över spåren vilket i sin tur orsakar förseningar. I de flesta fall blir tågen bara försenade men i en del fall slutar det med att någon blir påkörd.

2021 omkom 95 personer efter att ha blivit påkörda av tåg. 79 av dem bedöms vara självmord. I snitt innebär det att mer än en person i veckan tar sitt liv genom att hoppa framför tåget.

— Varje fall är en tragisk händelse och det är mycket som går förlorat. Det påverkar anhöriga, vänner och samhället, säger Helena Rådbo, senior sakkunnig i trafiksäkerhet på Trafikverket.

Antalet troliga självmordsbenägna personer som omhändertas vid järnvägen varje år är dock långt fler än så. 2021 var det över 440 personer.

— Enligt forskning framgår det att om det går att förhindra ett suicidförsök så gör de flesta inte om försöket.

En bra resenärskultur

För att förhindra att någon tar sitt liv vid järnvägen är stängsel ofta en effektiv metod. En annan metod som finns i andra länder handlar om att skapa en bra resenärskultur kring hur vi hjälper varandra, något som kan fungera även i Sverige.

— Vi behöver en kultur där vi ser om varandra och där vi reagerar om vi ser något som ser farligt ut. Det är något som finns i andra länder och jag tror att det kan vara en underskattad metod, säger Johan Fredin-Knutzén, forskare och sakkunnig vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Han säger att ett steg mot att uppnå en sådan kultur är att ge resenärer förutsättningar för hur man kan hantera en situation där någon beter sig konstigt eller farligt, till exempel kunskap om vilket nummer man ska ringa för att larma.

— Något som de också har testat i England handlar om hur man tar kontakt med en person. Det kan vara att man bara börjar prata om vädret för att på så vis avbryta den akuta självmordsprocessen och få en bättre uppfattning av situationen.

En annan metod skulle kunna vara att sätta upp skyltar på platser som man vet är riskmiljöer där en person med suicidalitet informeras om att det finns hjälp att få samt hur man kan få tillgång till den.

Påverkar lokförarna

Johan Fredin-Knutzén har tidigare även arbetat som förare i Stockholms tunnelbana och har därför erfarenhet av hur det pratas om just självmord i transportsystemet.

— Att det kan hända är något som är oerhört stressande för föraren. Alla är medvetna om det och jag tror de tar upp det i rekryteringen också att det är en arbetsmiljörisk med yrket.

I utbildningarna ingår dessutom att informera om personpåkörningar.

— Det finns en del som i sina utbildningar tar upp olika strategier för hur man som förare ska agera när man tror att något är på väg att ske, till exempel blunda och hålla för öronen.

— Om det skulle ske så finns också en process för hur man går vidare för man lämnas inte ensam i det. Säkerhetsutredare gör en bedömning av händelsen och sedan görs även en bedömning om man kan komma tillbaka till arbetet eller inte, säger Johan Fredin-Knutzén.

Mål till 2030

Som en del av målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken antog regeringen 2020 ett delmål om att antalet som omkommer vid järnvägen ska halveras till 2030. Det innebär att då ska max 42 personer omkomma i självmord eller olyckor.

— Vi försöker förebygga och vidta åtgärder och sedan får vi se hur långt det räcker, men vi slutar inte, säger Helena Rådbo.

De åtgärder som Trafikverket vidtar handlar bland annat om att sätta upp stängsel och kameror.

— Självmord är ofta en impulstanke. Man kanske har tänkt på det i tio år men om det blir för knepigt så gör man det inte. Därför är det så viktigt med de åtgärder som vi vidtar för det kan göra stor skillnad för individen som befinner sig i en krissituation som kan vara svår att hantera, säger Helena Rådbo.

Johan Fredin-Knutzén är dessutom just nu projektledare för ett forskningsprojekt som genomförs på uppdrag av Trafikverket som går ut på att bättre förstå förekomsten av suicidhandlingar i hela transportsystemet, och han ser positivt på framtiden.

— Det finns flera åtgärder som i pilotstudier visat sig lovande. Det finns en optimism till att vi kan minska antalet olyckor framöver, säger han.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!