Regioner kan få dela ut statliga kulturpengar
Regioner och kommuner bör få möjlighet att fördela statliga medel – om de tar hänsyn till den konstnärliga friheten. Det är ett av förslagen när Mats Svegfors lämnar över ett betänkande om kultursamverkansmodellen.
Kultursamverkansmodellen kom till 2011 och bygger på samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna, civilsamhället och kulturskaparna.
Mats Svegfors har tidigare bland annat varit VD för Sveriges radio, landshövding för Västmanland och ordförande i Kulturrådets styrelse.
Det var den förra regeringen som gav Mats Svegfors i uppdrag att se över kultursamverkansmodellen, i syfte att utveckla den för att bidra till mer kultur över hela landet. Nu lämnas betänkandet Kultursamhället över till kulturminister Parisa Liljestrand.
— Vi vet att trösklarna behöver bli lägre och att kultpolitiken behöver bli tillgänglig för ännu fler. Det är en utmaning och uppgift som gör att alla i kulturlivet behöver hitta andra lösningar – vi måste våga tänka nytt och göra nytt, säger hon.
Parisa Liljestrand beskriver utredningen som en pusselbit för att vidareutveckla kultursamverkansmodellen så att den bidrar till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls.
När kulturdepartementet presenterade höstbudgeten ansåg kritiker dock att regeringen missgynnade kulturlivet i landet. "Slakten av stöden till studieförbunden rubbar hela grunden för kulturlivet runt om i landet", sade till exempel Karin Inde, ordförande för Klys.
Mer samverkan
Kultursamverkansmodellen är en modell för statens stöd till regional och lokal kultur och uppgår 2023 till cirka 1,6 miljarder kronor.
Den nya utredningen föreslår bland annat en ny lag om mer samverkan mellan stat, regioner och kommuner, som ska möjliggöra för regioner och kommuner att fördela statliga medel till bland annat länsteatrar, museer, orkestrar, professionell bild- och formverksamhet, regionbibliotek, läs- och litteraturfrämjande åtgärder och hemslöjd.
— Vår vision är att kulturpolitik inte bara, men fortfarande till väsentlig del, ska handla om kulturinstitutionerna, utan också om hur kultur kan påverka verksamheter som skolan, integrationspolitiken och funktionshinderpolitiken. Här ser vi möjligheterna till ett lite nytt vägval i kulturpolitiken, säger utredaren Mats Svegfors.
"Handlar om konstnärernas frihet"
Men ingen region eller kommun ska få fördela statliga medel utan att säkra den konstnärliga friheten. Mats Svegfors har redan presenterat hur politiker skulle kunna hållas på armlängds avstånd från kulturen – genom en modell hämtad från tidningsvärlden, med en slags ansvarig utgivare för konsten.
— Konstnärlig frihet är i princip detsamma som armlängds avstånd men vi vill betona att det handlar om konstnärernas frihet, inte om kulturförvaltningens frihet. Det är där skiljelinjen går, säger Mats Svegfors.
Genom ett tilläggsdirektiv som beslutades i april 2023 av den nuvarande regeringen fick utredningen också ett vidgat uppdrag. Den ska lämna förslag som bidrar till "minskad administrativ resursåtgång för staten, regionerna, kommunerna, det civila samhället och de professionella kulturskaparna".
