Debatten handlar om Anders Ygerman
1 av 4
Klas Sivén och Adam Turesson, Grön Ungdom Syd undrar hur Ygeman ska ta tag i förorten - Foto: Privat/Privat/TT
Stökigt i förorterna
2 av 4
Ta tag i förorterna, Anders Ygerman! - Foto: TT
Debatt kring förorterna
3 av 4
Politiker - Foto: Privat
Stök i förorterna
4 av 4
Poltiker - Foto: Privat

Sluta skylla ifrån dig och ta tag i Malmö, Ygeman

"Har Anders Ygeman kanske hört talas om något som heter rehabilitering?"


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Anders Ygemans besök i Malmö den 13 februari har gett upphov till en uppsjö av insändare och debattartiklar. Gemensamt för dessa är att fokus ligger på hur Ygeman lägger ansvaret hos gemene man och verkar negligera sitt eget ansvar.

Trots att deras infallsvinklar är viktiga har de missat ett viktigt perspektiv. Hur vill vi att vårt samhälle ska se ut? Romanen 1984 skrevs av George Orwell för att förmedla en dystopisk framtidsbild, men när man hör Anders Ygemans ord om brottsligheten i Malmö undrar man om han inte missuppfattat Orwell.

Är det dystopiska samhället i 1984 enligt Ygeman en utopi? Han berättar om hemlig kameraövervakning, telefonövervakning, hemlig dataövervakning, jourdomstolar, skärpta straff etcetera. Är det romanens Oceanien Ygeman drömmer om?

Det finns inga egentliga belägg för att utökad övervakning eller skärpta straff skulle minska brottsligheten på något signifikant vis. Ett utmärkt exempel är staden Boston i USA. Enligt tidningen Chicago Tribune löstes cirka 4 500 brott mellan år 2006 och 2012 med hjälp av kameraövervakning.

Det låter som en hög siffra men i själva verket är det knappt 0,5% av alla brott som begåtts under sex års tid i Boston, under en tid när staden haft cirka 22 000 övervakningskameror. Det kan möjligen påvisas att övervakningskameror i parkeringshus minskar brott. Men hindrade de tvåhundra övervakningskamerorna i ett lägenhetshus i New York 2007, en brutal våldtäkt? Nej.

Övervakning leder inte till minskad brottslighet, det är inte preventivt. Men skärpta straff då? Inte ens skärpta straff har kunnat påvisas leda till sänkt brottslighet. Men har Anders Ygeman kanske hört talas om något som heter rehabilitering?

Av flera skäl finns det ingen som helst samhällelig nytta eller vinst för skärpta straff. Inga studier visar på att skärpta straff i längden skulle vara bra för samhället eller för den som begått ett brott. Vid skärpt bestraffning försvinner incitamentet att vara del av samhället och bidra till det.

En mer rimlig åtgärd är ökad rehabilitering, inte skärpta straff. Rehabilitering skulle snarare ge ökat incitament till att vara en medborgare istället för motborgare, en som får möjligheten att arbeta, betala skatt och leva ett värdigt liv.

Brottsligheten som har tärt på Malmö länge är ett symptom av nedskärningar på 90-talet och åtta år av allianspolitik, det är inte oväntat att det skulle ske en eskalering av brottslighet. Men för att få brottsligheten att stagnera och minska är inte husarrest för Malmös ungdomar lösningen. Snarare tidigare insatser i ungas liv, motverkande av utanförskap. Att visa att det är coolt att göra sina läxor och prestera i skolan.

Vill vi på allvar tackla brottsligheten måste vi som ett samhälle verka för att minska utanförskap i skolan och under de formativa tonåren. Men kan de två miljarder skattekronor som Ygeman nämner kanske hjälpa? Troligtvis inte, att slänga ner pengar i ett hål i förhoppningen att hålet lagar sig själv kommer bara att resultera i att pengarna trillar genom hålet, ut i tomma intet.

Kanske behöver polisväsendet idag mer resurser, kanske behöver fördelningen av polisens resurser omvärderas, effektiviseras, omriktas, omstruktureras, men att tillföra mer i nuläget kan knappast vara försvarbart.

Men Ygeman nämner också ordinarie medborgares ansvar att motverka organiserad brottslighet, att inte åka billig taxi eller klippa håret till en billig peng. Ygeman hade nog behövt läsa igenom samhällskontraktet en gång till. Vad var medborgare däremot har ansvar för är bibehållandet av personlig integritet, frihet, rättvisa, demokrati. Vilken värld och vilket samhälle vill vi leva i?

Vill vi leva i Orwells Oceanien, eller vill vi leva i en värld där människor kan leva sina liv utan att storebror övervakar vartenda drag vi gör, en värld där medmänsklighet och solidaritet inte betyder att man säger upp demokrati och ett rättssäkert samhälle?

Varje människa står inför ett val: att falla in i Ygemans tysta led eller ställa sig upp, säga ifrån och säga vad som är rätt.

Makten ligger hos folket, Ygeman och hans anhängare har inte mer makt än vad vi låter dem få, så gå ut på gator och torg, säg ifrån, stå upp för rättvisa, demokrati, ett värdigt liv!

Klas Sivén,
Styrelseledamot Grön Ungdom Syd

Adam Turesson,
Sammankallande Grön Ungdom Syd

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.