Moderat: Jag hade fel om invandring – vi kan inte släppa in alla

För några av mina vänner kommer det här inlägget inte komma som en chock eftersom jag under de senaste 18-20 månaderna funderat en hel del på svensk migrationspolitik. Om regelverk, politiska partiers politikutvecklingsarbete och den allmänna debatten.

Jag har tagit mig tid att läsa igenom migrationsrelaterade inlägg, från alliansens regeringsår, som jag skrivit både här och på andra plattformar. Fanns några inlägg som fastnade i näthinnan och som irriterar mig. Framför allt inlägg som jag skrev i samband med den stora volymdebatten som drog igång för snart fyra år sedan.

Kort sammanfattat: Jag såg inte helheten för att få en långsiktigt hållbar migrationspolitik. I stället för att våga vända på stenar i policyarbetet var jag reflexmässigt kritiskt och slängde ut några plattityder om hur man kan få allt till alla genom några ospecifierade ”reformer” skrivna i enkla one-liners.

Jag blir irriterad över mig själv bara jag tänker på hur jag resonerade. Eller rättare sagt att jag inte resonerade över huvud taget.

Jag har under mina tio år som förtroendevald lokalt diskuterat volymfrågor kopplat till välfärdsfrågor, resonerat om prioriteringar och fattat tuffa men nödvändiga beslut. Framför tycker jag att man ska fatta beslut efter gedigen research. Men här. I denna fråga så blev det inte så. Och jag kan se några av konsekvenserna.

Jag fattade förvisso inte några politiska beslut, under den här tiden, men jag bidrog sannolikt till att beslut inte fattades. Att det inte blev några reformer på det migrationspolitiska området för att hantera den verklighet vi står inför i dag och under en lång tid framöver.

Ärligt talat. Det fungerar inte att ha en migrationspolitik som enbart fungerar i fina högtidstal men som har stora brister i verkligheten. Att barn försvinner, att människor saknar tak över huvudet, att lokalpolitiker får fatta tuffa beslut med många målkonflikter och att myndighetspersonal får arbeta under hård press är inte ett tecken på en ”human” flyktingpolitik.

Volymer spelar roll och som i alla andra frågor finns det målkonflikter. Det finns ingen alternativ verklighet där förtroendevalda kan låtsas som att allt kan hamna högst upp på prioriteringslistan.

Jag tycker att människor, utifrån olika erfarenheter, lär sig och utvecklas. Min största lärdom från det jag beskrivit ovan är att fylla magen med riktigt mycket is, fortsätta vara värderingsburen i det politiska arbetet framåt men ha verkligheten som utgångspunkt.

Den som inte är förberedd är oförberedd, sa den tidigare partiledaren. Det stämmer även in på det migrationspolitiska arbetet.

Edvin Alam

---

Läs även den här artikeln där moderaten Johan Forssell kritiserar inrikesministern för att inte ta problem på allvar.