Öppna dina sinnen och riv alla stängsel – det finns inget vi och dem

Ni kan aldrig tysta ner mig, aldrig kommer jag släppa kampen, kampen om alla människors lika värde.

Media tystnar mer och mer. De stora organisationerna tystnar mer och mer, men krisen den fortsätter för fullt. Den inte bara fortsätter, den blir värre.

Jag pratar om flyktingkrisen, men också om kampen till alla människors lika värde. Det är dags att ta den kampen. På riktigt.

Människor börjar ge upp, människor börjar tappa hoppet om medmänsklighet och om en framtid. Människor är fast bakom stängsel och murar. Murar som ditt och mitt Europa byggt upp. Gränser finns. Varför? Och vart går gränsen för detta lidande. När ska vi sätta ner foten? När ska vi riva stängslen?

JAG VILL INTE HA DEM DÄR! Jag vill ha bort gränserna! Vi är ALLA samma! Det finns inget vi och ni! Aldrig någonsin!

Jag har en bror som är homosexuell, en pappa som dog som narkoman och hemlös, en vän som är vegan, en vän med en son som har Downs syndrom, en familjemedlem med en CP-skada, en kusin med diabetes, en kompis som är adopterad, flera vänner av alla möjliga olika nationaliteter, hudtoner och erfarenheter. Själv är jag född i Spanien, har tre pappor (varav en i himlen), en hjärnskadad son, barn med ADHD, Asperger och Tourettes, en man från Island och anser ändå att jag är samma som DIG. Just dig. Vad är det för skillnad mellan oss?

Det ENDA som skiljer dig och mig åt är våra tankar, våra känslor och vårt sätt att vara.

Det är det enda som gör oss olika. För unika det är vi allihop. Var och en av oss.

Snälla jag ber dig, dig, dig och dig. Öppna era sinnen, förstå att vi alla är samma. Ta varandras händer och jobba för ett gemensamt mål tillsammans. Medmänsklighet. Mer behövs inte. Om det finns löser sig resten. Jag lovar.

Teresa Fröling,
Ordförande för Team Sweden Volunteers