Graffitiväggar och andra pajasinsatser löser inte problemen i förorten

Alliansens partiledare har besökt Husby. Det gör uppenbart många vänsterdebattörer arga. Anders Lindberg på Aftonbladet till exempel blev så arg att han kände ett behov att omedelbart skriva en ledarkrönika om besöket. ”Usel idé att skjuta på unga i förorten” är titeln på krönikan. Som om någon föreslagit det.

I några av landets mest utsatta förorter – det finns 53 stycken i landet varav 15 är särskilt utsatta enligt Polisen - är det alltså vanligt att polis, brandkår och ambulanspersonal hindras från att göra sitt jobb. De utsätts för stenkastning. Hot. Våld. Ibland blir det större upplopp. Ibland vandaliseras ”enbart” ett polisfordon eller en ambulans. Alla är överens om att utvecklingen är oacceptabel. Från regeringens sida är det däremot tyst om vad man ska göra för att få ett slut på eländet.

Våldsverkarna grips eller lagförs sällan. Och de få som ändå grips av polisen döms – om de döms över huvud taget – till oerhört låga straff. I normalfallet möjligen en månads fängelse om de är straffmyndiga. Eller ett samtal till socialtjänsten om de är under 18. Dagens orimligt låga straffnivåer fungerar inte avskräckande och de är ett slag i ansiktet på den polis, den brandman eller den ambulansförare som utsätts för de här attackerna. Någonting behöver alltså göras!

I det läget föreslår Alliansen fler poliser och mer kännbara straff för de som begår brott mot blåljuspersonal. 2 000 fler poliser i landet de närmaste åren och minst sex månaders fängelse för våld mot tjänsteman. Konkreta förslag för ökad trygghet!

I områden som Husby, Rinkeby och Tensta är det avgörande att rättsstaten återtar förlorad mark. Här har rättsstaten varit på reträtt länge och lämnat fältet öppet för kriminella ligor och gäng som utövar en direkt negativ påverkan på lokalsamhällets utveckling. Järvafältets ungefär 130 poliser står emot 800 yrkeskriminella – alla begriper att polisens resurser, kapacitet och förmåga måste starkas för att åstadkomma resultat på kort såväl som på lång sikt.

Vänsterns debattörer försöker göra en poäng av att borgerligheten enbart talar om högre straff och fler poliser, men inte om sociala insatser. I deras svart/vita värld är det möjligen en retorisk poäng man kan imponera på kollegorna under fikarasten med, men det är enbart retorik. Inte sanning.

Ökade resurser till polis och rättsväsende, högre straff och skärpning av sanktionerna för de som inte sköter sig står inte – och har aldrig stått – i ett motsatsförhållande till långsiktiga sociala insatser.

Vi moderater talar mycket och gärna om sociala insatser i landets mest utsatta områden. Inte pajasinsatser som graffitiväggar och demokratiråd men långsiktiga insatser för att bryta utanförskapet, minska kriminaliteten och få människor in i egen försörjning.

Poängen är att inga sociala insatser i världen fungerar utan att de kriminella krafterna drivs tillbaka. För det behövs fler poliser. Hårdare straff. Och en ökad förmåga för rättsstaten att verka fritt och ostört även i landets mest utsatta områden. Det vet Alliansen. Och det vet regeringen. Men där Alliansen agerar är regeringen passiv. Tonläget är därför högt när vänstern försöker få uppmärksamheten bort från regeringens passivitet. Ett högt tonläge döljer dock inte det faktum att vänstern är tomhänta när det gäller konkreta förslag för att starka säkerheten för landets poliser, brandmän och ambulansförare – och för invånarna i landets mest utsatta områden.

Ole-Jörgen Persson,
Vice ordförande (M) Spånga-Tensta SDN, bosatt i Tensta

--

Vill du läsa mer om problemen i förorterna? Läs Marcus Birros artikel om bilbränder.