"Tack Arla, nu tvingas jag sälja mina älskade kor"

Den första oktober lämnar mina kor gården. En gård som har varit i min familj sedan 1856 och jag känner att jag borde hissa flaggan på halvstång, för sorgen jag känner är så stark att jag inte kommer att klara av att säga hej då.

Mitt liv som mjölkbonde är över nu när Arla sänker mjölkpriset med ytterligare 8,9 öre. I dagsläget går jag och många andra mjölkbönder redan med förlust dagligen, men det nya priset på 2,58 kronor per liter gör det fullständigt omöjligt för mig att fortsätta. Jag ska inte behöva sätta mig i skuld för att få min verksamhet att gå runt. Jag ska inte behöva hitta andra inkomstkällor för att kunna arbeta med det jag brinner för.

Det känns som att Arla inte bryr sig om oss småbönder. Jag vill att Arla och våra politiker tar problemet på allvar. De behöver ta sitt ansvar och se till att även vi småbönder kan fortsätta att försörja oss på våra gårdar. Situationen i dag skadar inte bara oss mjölkbönder, den avskräcker även framtidens mjölkbönder från att välja industrin. De ser den som en belastning och väljer därför bort den. Vill Sveriges politiker inte ha kvar oss mjölkbönder?

Jag har kämpat i flera för att få fram kor som producerar perfekt mjölk. Det är tungt att lämna ifrån mig mitt livsverk, mina kamrater. Korna känner igen mig när de står i hagen och kommer springandes när jag går förbi, och jag känner en oerhörd sorg över att skiljas från dem.

Men vad som än händer kommer jag inte att överge min gård. I stället får jag bege mig in i köttindustrin, men jag önskar att jag hade kunnat uppfylla min mammas sista önskan:

"Vad du än gör Henry, sälj inte gården. Den kommer att vara din trygghet. Du kommer alltid att kunna försörja dig på den."

Henry Olofsson,
Före detta mjölkbonde