"Ni unga måste förstå att abort inte alls är ett preventivmedel"
Malin Schelin skriver att vi måste sträva efter en nollvision gällande aborter i Sverige.
Malin Schelin är informatör för Ja till Livet.
Kvinnans självbestämmanderätt över sin egen kropp och sitt liv är något som både jag och Lovisa Lindgren kan skriva under på. Vi verkar rörande överens om att abort inte är något ett samhälle bör eftersträva. Men där dras våra åsiktslinjer åt olika håll. Lindgren förenklar frågan och menar att abort enbart är en kvinnofråga och handlar om rätten till privatliv. Men hon glömmer bort de andra som påverkas av en graviditet, pappan och barnet.
När man blir en människa är inte subjektivt utan det är fakta. I Sverige erkänner vi också att det är ett skyddsvärt barn i mammas mage. Annars hade vi haft abort fram till födsel och struntat i den uttalade gränsen vid vecka 22. Men frågan är om man blir en människa vid vecka 22, eller kan det vara så att man var en människa redan innan?
När det ofödda barnet är tre veckor slår hjärtat och hjärnan producerar polypeptider, ett ämne som är till för att vi ska kunna minnas. I vecka nio kan barnet suga på tummen och gäspa, i vecka tolv har tårkanalerna utvecklats. Då ser barnet ut och rör sig som en människa, och behöver bara växa till och utveckla alla organ som redan är på plats. Allt vi kan göra är att tillföra näring och ge tid. Vi kan varken lägga till eller dra ifrån, vi är människor från början.
Varje människa är både en kropp och en själ, vi är ett. Det är mycket sällan etiskt och moraliskt försvarbart att en person utsläcker en annan människas liv genom att skrapa, hacka eller suga ut den människans kropp när den är i som mest behov av skydd och trygghet. I sin artikel hänvisar Lindgren till att abort är nödvändigt i de fall där kvinnans liv är i fara.
Återigen håller vi med varandra. Men när vi talar om sådana fall i abortdebatten måste vi påminna oss om att det handlar om extremt få fall. Tillsammans med abort till följd av extrema våldsbrott utgör det några enstaka fall, ställ det i kontrast till de cirka 37 000 aborter som görs årligen i Sverige. Vi kan inte dra generella slutsatser av så extrema situationer när cirka 30 procent av alla ungdomar använder abort som ett slags preventivmedel och 40 procent av alla aborter som görs är av kvinnor som genomgått en abort tidigare.
Talar inte den omfattande mängden av aborter som görs årligen att vi har ett skriande behov av en nollvision? För kvinnan. För mannen. För barnet.
Malin Schelin,
Informatör Ja till Livet
