"​Nej, klass handlar inte om normer"

För någon vecka sedan gästpostade Instagram-kontot Klasshat på kontot Kvinnohat. Klasshat introducerade begreppet klassism – en analys där klass ses som en diskrimineringsgrund och där den dominerande och normgivande medelklassen förtrycker arbetarklassen. De menar att personer som inte lever upp till medelklassens norm av bildning, inkomst eller kulturell medvetenhet blir osynliggjorda i samhällsdebatten och gjorda till åtlöje.

På ett ytligt plan kan detta verka stämma men om man tittar på hur politiska lösningar utifrån Klasshats analys skulle se ut blir det märkligt. Skulle allt bli bra om en ”underklass” får tolkningsföreträde i ”klassism”-frågor och vi jobbar mot arbetardiskriminering? Är målet att överklassen som har makten över våra liv bara ska behandla oss väl och använda sin makt på ett ansvarsfullt sätt?

Klasshats syn på klass är idealistisk och utgår från att det är tankar och normer som förtrycker. Men en ensamstående småbarnsmamma som arbetar deltid inom hemtjänsten kommer inte att få det lika bra som Ingvar Kamprad bara för att vi slutar tänka på henne som fattig eller maktlös. Det handlar inte om normer och värderingar utan om arbetsköparens makt över den som säljer sin arbetskraft.

Vilken klass man tillhör beror på vilken ställning i produktionen man har, om man äger andras arbete eller om man säljer sitt arbete till någon annan Om man tvingas att lönearbete för att få ihop sin inkomst och på så sätt inte har makt över sitt liv är man arbetarklass.

Klassamhället innebär stora ekonomiska klyftor där många tvingas leva i fattigdom och otrygghet, men hela arbetarklassen har gemensamma intressen. Om man äger företag och får sin inkomst genom att andra arbetar åt en och man därför har makt över deras liv, är man överklass. Klassamhället är inte en fråga om identitet.

I det kapitalistiska samhället vi lever i står överklassen och arbetarklassen mot varandra, vi har helt enkelt olika intressen. Arbetarklassen är förtryckt men det är ett resultat av hur produktionen är organiserad och inte av diskriminering. Det är hur samhället och produktionen ser ut som skapar förtrycket, inte våra tankar kring det.

För att ta makten över våra liv och få del av överklassens rikedom är det viktigt att vi i arbetarklassen förstår hur samhället fungerar. Vi kan bara flytta fram våra positioner om många går samman och organiserar sig, ett hinder för detta är falska motsättningar mellan arbetarklass och en påstådd medelklass.

Klasshats ”klassism”-begrepp är helt enkelt felaktigt och i total avsaknad av politisk sprängkraft. Om något, splittrar det arbetarklassen och är på så sätt ett hinder i kampen för ett klasslöst samhälle.

Vilma Bolding, distriktsordförande,
Olof Björk, distriktsstyrelseledamot,
Ung Vänster Skåne