"Diskriminering sker inte slumpmässigt"
Mariam Ismail Daoud skriver om hur diskriminering i form av uteslutande av människor på arbetsmarknaden missgynnar Sverige. Att välja bort personer baserat på deras etniska tillhörighet, trosuppfattning och kön är fel menar hon.
Mariam Ismail Daoud läser programmet Mångfaldsstudier och arbetsliv vid Malmö högskola.
Vi är alla övertygade om att en av grundförutsättningarna för integration är de faktum att varje människa ska få sin försörjning genom eget arbete. Syftet för den svenska integrationspolitiken är att arbetsmarknaden ska genomsyras av jämlikhet.
Jämlikhet i arbetslivet är när alla oavsett bakgrund, det vill säga etnicitet, kön, hudfärg och funktionsnedsättning har samma potential, rättigheter och skyldigheter i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Mycket görs i dag för att upprätt hålla det, men trots det är det fler som redan har svårt att ta sig in i arbetsmarknaden.
De kommer allt längre ifrån arbetsmarknaden eller utesluts helt från arbetsmarknaden och arbetslivet. De allra flesta kan hålla med om att diskminering inte ska förekomma, men ändå sker det dagligen i arbetslivet . De flesta anmälningarna till diskrimineringsombudsmannen handlar i hög grad om individer som på ett eller annat sätt utsätts för kränkningar, missgynnas eller särbehandlas på grund av sin etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, trosuppfattning eller ålder.
Noterbart är att diskriminering inte sker slumpmässigt, och vem som helst kan inte råka ut för det. Utan ett flertal studier pekar gång på gång att en viss grupp av individer löper större risk för diskminering i arbetslivets. Främst är kvinnor, utrikesfödda och funktionsnedsatta individer. De är de överrepresenterade grupperna bland de fall som anmäls.
Vad som är anmärkningsvärt i diskussionen är den funktion normer spelar in. De normer och värderingar vi präglas av i samhället påverkar i hög grad arbetsmarknaden och arbetslivet. De diskrimineringar som sker på arbetsmarknaden hänger nära samman med de normer som finns i samhället.
- LÄS ÄVEN: Invandrare tvingades byta namn
Jag tänker att i allt arbete för en mer jämlik och öppen arbetsmarknad är det viktigt att ta fasta på maktens hela kontext och struktur. I detta fall är normer en viktigt pusselbit som vi måste synliggöra och ständigt ifrågasätta. Fördomar, attityder och okunskap kvarstår tills de utmanas.
Vi kan inte acceptera en arbetsmarknad som enbart är öppen för en del av befolkningen. Den svenska arbetsmarknaden ska bygga på hela befolkningen och varje människas möjlighet att aktivt bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen. För mig är det självklart att alla som vill och kan arbeta, oavsett bakgrund, måste få möjligheten att göra det.
Det går inte att i tystnad acceptera de samhälleliga normerna som bidrar till exkludering samt diskminering i arbetslivet. Arbetsmarknaden behöver vägar framåt där allas kompetenser tas till vara på. Därför behöver man arbeta utifrån flera perspektiv. Genom ett normkritiskt perspektiv kan man både synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och den okunskap som ligger till grund för diskriminerande strukturer i arbetsmarknaden och arbetslivet .
Mariam Ismail Daoud
